Vad är en 3D-skrivare?

3D-utskriftstekniken gjorde sin teknologiska debut 1986, men fick inte större betydelse förrän runt 1990-talet – tekniken var inte populär bland vanliga människor, utan användes främst inom teknisk ingenjörskonst samt inom arkitektur och design.

Det finns flera typer av tekniker som kan utföra 3D-utskrift, men de vanligaste inom hobbyutskrift kategoriseras efter hur föremålen är byggda.

SLS (selektiv lasersintring), FDM (Fused Deposition Modeling) och SLA (stereolitografi) är de mest använda 3D-utskriftsteknikerna. SLS och FDM använder smältning eller mjukgöring av material för att producera de många lagren i 3D-utskrift.

Här är en kort video om SLS-tekniken

Här är en kort video ( Ultimaker 2 ) som är en FDM-skrivare som säljs på 3deksperten.dk

Och slutligen en kort video om SLA-teknik

Lite om lösningen

Upplösningen för en 3D-skrivare anges i lagertjocklek samt i XY-upplösning i dpi. Den typiska lagertjockleken är cirka 100 mikrometer (0,1 mm). Du kan jämföra XY-upplösningen med den som ses i moderna laserskrivare (0,05-0,1 mm (i diameter). Det bör dock noteras att inte alla 3D-skrivare anger XY-upplösningen i dpi, eftersom detta endast gäller maskiner som använder en jämförbar teknik, såsom den traditionella bläckstråle- eller laserskrivaren.

Vad kan man göra med en 3D-skrivare?

Inom 3D-printerkretsar säger man "Om du kan rita det, kan du göra det!". Videon nedan visar många föremål som kan tillverkas av en 3D-skrivare. Det bör dock noteras att ju mer detaljerat ditt föremål är, desto mer krävs det av din skrivare – i vissa fall kommer hobbyskrivare till korta och du måste välja en professionell lösning – moderna 3D-skrivare kan idag producera otroliga föremål och klarar i de flesta fall uppgiften.